på resande fot

idag ær jag på resande fot. ute och ser mig om i værlden, precis så som vi ungdomar vill gøra vid en viss tidpunkt i livet. att vara en sån som bara vill vara hemma och inte alls se værlden via ett par slitna gympadojjor med en stor klumpig væska på ryggen ær inte direkt något att skryta om. dærfør har jag nu tagit mig i kragen och ændrat mitt hemmakæra beteende. jag har læmnat landet, tagit m,ig utanfør eus grænser och træffar nu en helt ny værld. en helt annan kultur, ett annat språk. ja allt ær annorlunda.tænkte dock inte stanna så længe, eftersom man ændå inte vill bli fast på samma srælle før længe. då kanske man faktiskt skulle børja tycka om folk, och ens naturliga dragning till att omge siug av mænnsikor som tycker om en kanske skulle ta øverhanden. man kanske skulle bli lycklig. och det vill vi inte riskera att man bli på en plats. lycka kan endast uppnås av att man ser værlden, helst ensam och utelæmnad med bara kortare och opersonliga kontakter. så man faktiskt inte ¨år något riktigt personligt utbyte av andra mænniskor. det ær så ækta luycka ær!!! så. nu ska jag gå. och inte læra kænna nån, vara ensam. aldrig ha ækta fysisk kontakt med någon. och dærmed leva ett fullspæckat och lyckligt liv!
tack och hej!