trött

Nu är klockan mycket och allt gör att jag känner mig så liten så liten.

före plugget

innan jag börjar plugga måste jag bara skriva av lite energi som jag har i mig. jag är så arg för tillfället, arg inombords liksom. frustrerad över hur jag allt som oftast bara låter folk behandla mig bäst de vill utan att jag tar något som helst ansvar för mina egna känslor. jag har liksom missat detaljen att jag har kontrollen och ansvaret inför mig själv även när det kommer till andra människor. jag kommer från och med nu säga ifrån när någon behandlar mig fel, orättvist eller bara utan att tänka efter. att ta i tu med känslor med en gång gör att man kan leva i nuet på ett helt annat sätt. jag vill ju leva i nuet. nu nu nu nu!
jag är arg på att jag inte insett det förrän nu, men jag är mest irriterad för att jag försatt mig i en jävligt jobbig situation. bah!

ett nytt liv.

Från och med nu har jag ett nytt liv, för jag får aldrig träffa anne igen. aldrig.

leva

Det ska va' svårt å leva
Annars kan det kvitta
Kass å leva
Annars kan det kvitta
dassigt å leva
Annars kan det kvitta
Spring bara runt och vela
Då sabbar du det hela
Spring bara runt och veva
Det ska va' kass, kass, kass
Kass å leva!

ny dag

Idag är en ny dag! idag ska jag skriva klart mitt arbete om människans och djurens kognition, förhoppningsvis har jag skrivit klart den redan om en timme! sedan ska jag äta lunch med farfar och sen ska jag skriva uppgiften i retoriken. jag undrar dock varför min kära lärare inte svarat på mitt mail. och jag undrar varför jag inte fått något brev från försäkrningskassan än. MEN det är precis det här jag inte ska göra, jag ska inte börja tänka på allt, utan bara koncentrera mig på en sak i taget. jag ska skriva intresseansökningar för sommarjobb i helgen också, till de olika djuraffärerna tänkte jag. inget mer!

puh

jag drömde inatt att jag lyckades simulera en hjärnblödning. det var hemskt för johannes skrek så högt, men det var en fruktansvärt avslappnande känsla att veta att jag inte behövde göra något mer. det är galet att drömma om sin egen död, för det går ju liksom inte. jag menar, det blir ju inte svart och tomt och inget mer utan det blir ju som en film, allt fortsätter ju ändå.