jag känner mig som om jag löses upp. fördelas i små, små bitar. det kanske är skönt? jag har skrattat idag, så jag nästan kissade på mig. det var ju nära. det var skönt. att skratta så alltså. mina händer ser extra gamla ut idag, de är varma och blodådrorna syns. de har nog blivit tjockare också. rynkiga, tjocka och varma. som en mormor.tanken slog mig att det kanske är det här som kallas livet. men jag viftade bort det. kärlek är livet. och elvis presley.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar